Ledsna blommor och kicksparkning
Som jag skrev i går köpte jag blommor på hötorget. När jag kom hem i dag insåg jag att det kanske inte är så bra kvalitet på blommorna ändå. Såhär såg de ut efter 1 dag, rätt deppiga skulle jag kalla dom:
Vi har sett ett till fint hus i Bromma, i närheten av det vi såg förut. Vi har verkligen en fullspäckad söndag. Det ska vara visning på vår lägenhet och samtidigt ska vi slänga i en tvätt (mest för att få undan smutstvätten), sen ska vi åka och kolla på en kompis lägenhet vid rörstrandsgatan, sen ska vi kolla på ett hus på Lidingö och sen i Sollentuna. Det inom en tidsram på ungefär 2 timmar. Vi får se hur det går :)
Just det, jag köpte den här söta koft-västen i dag, visst är den söt?! Tyvärr så är den en storlek för liten för mig, så jag köpte den till en annan person, jag undrar vem...
Mysig till hösten
När jag gick hem från jobbet i går höll jag på att spåra ur. Jag gick på en liten väg som leder upp till vår lägenhet, på en trottoar som är rätt smal. Jag hade tills dess varit på bra humör och gick och trallade över att solen faktiskt sken. Då hör jag att fotstegen jag hört börjar närma sig bakom mig och jag vänder mig om. En medelålders man kommer och går bakom mig och då han verkar ha rätt bråttom så gör jag ett tvärt kast upp i backen och går snällt upp i gräset för att låta honom gå förbi, vilket inte är några konstigheter, vilka gör inte det? Han börjar passera och jag ler mot honom som; "ja, varsågod, det var så lite, fint väder det är , lalala". Han kollar inte ens på mig, har mungiporna så långt ner så att dom nästan nuddar fötterna, och fortsätter gå förbi. Jag vet att det inte är någon stor grej, men jag fick panik, kanske för att det finns så sjukt många sådana människor. I alla fall, det som gjorde att jag höll på att spåra ur var att första reflexen var att springa efter honom och kicksparka honom tills han låg ner, och sen gå om och fortsätta lalla. När jag lyckats sansa mig och insåg att det var lite väl drastiskt var jag påväg att sträcka ut tungan och blåsa högt, ni vet som barn gör så att det kommer spott. Trots att hjärtat höll på att hoppa ur kroppen av ilska lyckades jag även nu hejda mig, men jag gjorde det tyst och utan pruppljud. Det är inte att alla behöver vara supertrevliga och ytliga som Amerikaner, men det är väl för fan vett att säga förlåt om man stöter in hårt i någon på en affär, eller le om någon ler mot en efter att ha gått "ur spår" utan att det är skidåkning.
Oj, nu fick jag brinna av lite. Om alla andra tycker att jag är knäpp så vet jag i alla fall att Emma håller med mig :)
Nu ska jag lägga mig i sängen och se på TV och mysa, eller... kanske läsa en bok, det lät bättre.
Puss!
Ha,ha,ha,du är för härlig! Ja,lite sunt hyfs borde väl dom flesta ha tycker man,men,men man får aldrig sluta att förvåna sej..... Och,ja,den där västen,inte är det till mej iaf...... Kramar från en som jobbar och sliter när andra sover! Puss
OOOOOOOKKKKKKKKEÈÈÈÈÈÈÈÈÈEÈÈJJJJJJJJ???????????????
Jag förstår precis hur du känner!!!! Jag hatar sura folk.
Tänk va det skall bli mycket fina blommer nu om du flyttar till ett hus och kan odla själv för det tänker du väl?
Gamfastra: Det är klart jag tänker, du har väl sett bilderna på lägenheten nu inför visningen. Terrassen är ju fylld av egenodlade blommor, eller ja, i alla fall planterade :D Kram!
Stressade stockhomare, vidrigt!!!
hehe fin blogg du har :))
svar: haha :P jag älskar skor:P
ELIN, du har ju nu 9 kommentarer.. När ska du prata med Blondibella gällande bloggcoahen så att du kan fortsätta hålla kommentarsiffrorna så höga?