...

Jag vet, sämsta bloggaren ever, men nu är jag tillbaka, för stunden. Jag ska försöka, främst för min skull, att komma mig till kritan. Fastän jag har tid numera så blir det som en tröskel man måste kliva över, och oftast är jag för lat för att ta mig över den. Det har hänt så mycket och man har så mycket att berätta, att man inte vet var man ska börja.

Sen har jag varit lite busy förstås, eller vadå förstås, men jag har faktiskt det. Jag håller på att planera ett partaj, som många av er vet, och det är inte för någon mindre än Edward Harry Hammarberg. Den främsta anledningen till att jag inte bloggat är egentligen en annan, kom jag just på, det är nämligen så att jag har blivit kär, fullständigt förälskad. Ni vet, det var ju lite turbulent första månaderna och alla känslor fick vara på hold ett tag. Fastän jag alltid älskat honom mer än livet själv, från första stund, så är det först nu, eller de senaste veckorna som jag fullständigt blivit nockad. Jag är så kär i honom, så fullständigt förälskad i världens sötaste och mjukaste varelse, och helst av allt vill jag bara krama och pussa på honom hela dagarna. Han börjar bli lite trött på mig, såklart, who can blame him, men jag vet att han gillar mig ändå.

I dag har det varit bakning på schemat, för hela slanten. Nu står jag här i köket, med Edward i barnstolen bredvid, slamrandes med någon leksak, och bara njuter. Snart kommer min älskling och Edwards favorit hem och in genom dörren. Honom är jag också kär i, sen första stund.

Himlen är otroligt vacker i kväll, var tvungen att fånga det på bild. Visst kan det vara kämpigt att bo i hus ibland med allt som det innebär, men just nu, i detta kök, i detta nu, är det fantastiskt fridfullt och det var längesedan jag kände mig såhär harmonisk, och varm.

Kram på er, vi hörs snart.

Elle